tisdag 1 april 2014

Min Vän Vasilis

Så här kommer den, presentationen av Min Vän tillika pojkvän samt Partner In Crime och anledningen till att jag jämt går omkring och flinar sådär dumt:
Kära läsare, möt Vasilis.




Vi utvecklades på distans. Vi träffades i Athen, för första gången när jag just flyttade hit våren 2012, men inte som någonting annat än bekanta. Vi sågs på hUge där Giannis jobbade och Vasilis var ofta där för att lyssna när Manos spelade musik.

Egentligen vet jag inte hur det kom sig att vi började kommunicera, sådär mycket och intensivt, över Facebook och senare över Skype. Om du frågar Vasilis så säger han nog att han visste vad han ville långt innan jag gjorde det (eller ens förstod vad han kände för den delen).
Vi pratade som vänner och han lockade mig till att skratta med en intensitet jag inte ens visste att jag var kapabel till. Jag ler ofta men jag skrattar sällan från hjärtat. Med Vasilis skrattade jag inifrån, sprudlande, som ett barn.

Jag tror inte att någon av oss hade några förväntningar när vi sågs på Athens flygplats. Vi hade redan bestämt att vi var ett par men vi la ribban lågt. Visste ju trots allt inte hur det skulle vara när vi sågs "på riktigt".

Nu i efterhand kan jag inte se vad jag var orolig för.
Min hand passar så bra i hans. Jag vill alltid, alltid hålla honom.

5 kommentarer:

  1. Han ser go och snäll ut, Vasilis, önskar er lycka!

    SvaraRadera
  2. Åh, va härligt att äntligen få läsa om ER och se HONOM också!! Så bra, så bra att ni känner varandra "sen gammalt". Så tryggt och grundat. Mmm... Kram/Lena

    SvaraRadera
  3. Åh vad härligt!! Vilken känsla att vara nyförälskad i en stad som Aten!!Var rädda om varandra och se till att skratta mycket ihop!! Jag önskar dig all lycka!! Kram Sanna

    SvaraRadera
  4. Underbar beskrivning!... Allt lycka och kärlek till er! Du är värd det! Kramar Johanna, från sthlm

    SvaraRadera
  5. Tack för alla fina ord! Det värmer och gör mig otroligt glad!

    SvaraRadera

Tack för att du läser och skriver några ord!