fredag 31 januari 2014

Sms:ar om boende

Jag byter strategi och sitter i detta nu och sms:ar de små mäklarna borta i Athen då de inte svarar på mail. Hur det går för Antonis med lägenhetsletandet vet jag inte än så jag får återkomma om det.


En såhär fin kaffe fick jag på Espresso House i Ringen här om dagen.

Såhär varm och skön såg den ut när jag gick ut. Fy fan för vintern alltså...

onsdag 29 januari 2014

24:e mars, 13:00


Då landar jag på Athens flygplats Elefthérios Venizélos. 
Biljett bokad. Hjärtat slår i tretakt.

tisdag 28 januari 2014

Semla

Alla som känner mig vet att jag avskyr sötsaker. Kakor, tårtor, små ilagda fruktcoctails, bakelser, äppel-blåbärs- hallonpaj - jag ratar dom allihop. Rakt av.
Men så  hände någonting förra veckan. Jag blev bjuden på en semla från Gunnarssons Konditori.
Efter att ha gröpt ur grumset (mandelmassa är det, va?) så prövade jag att äta denna supersvenska delikatess. Och gud. GUUUUD så gott det var.
Detta resulterade i att jag inte bara köpte en semla till mitt kaffe på lördagens fika med Robin utan även till att jag idag inhadlade ingredienser på den lilla lokala konsumbutiken.

Återigen:
alla som känner mig vet att det här med att baka inte är min starka sida. Men denna svaghet till trots: jag gjorde idag egna semlor. Och ja, jag tycker fortfarande att det är helt fantastiskt gott!
Receptet hittar ni här.




Snygg? Nej. God? Ja!

måndag 27 januari 2014

Att söka bostad i Athen

- Men Johanna... Alltså. Letar du lägenhet redan NU? Det är alldeles för tidigt!

Så säger alla mina grekiska vänner. De tycker jag kan börja leta sisådär en vecka innan jag flyttar ner.
Jag förstår dem. Bostadsmarknaden är, som jag skrev tidigare, desperat och det finns hur mycket lägenheter som helst som ligger ute på internet.
Själv plöjer jag igenom hoomegreekhome.com (engelska versionen av spitosgatos) och nu senast, på inrådan av Eva, xe.gr.

Det krångliga är inte att hitta bra och passande objekt. Kruxet kommer när man lägger sin tillit i att det ska gå att höra av sig via email. På engelska.
Efter att ha skickat iväg ett tiotal mail så tog min vän Antonis över och han ska under veckan sätta sig ner och ringa runt till de olika uthyrarna. Från Athen och på grekiska.

Något annat jag gärna har i åtanke är att se till att objekten jag är intresserade av är upplagda av privatperson eller att privatpersonen (uthyraren) går att nå ganska omgående efter att ha kontaktat det företag som står för annonsen. Annars måste jag nämligen betala en avgift till denna "mäklarfirma" för att de har hjälpt mig med information.

Så. Vad jag letar efter i stora drag (och detta är inga orealistiska krav eller önskemål med tanke på hur marknaden ser ut, även fast det låter så):

- En liten lägenhet/studio, minimum 25 kvm - maximum 50 kvm (blir för dyrt att värma upp under vintern annars). Drömscenariot är ett litet penthouse, alltså högst upp på taket.
- Ungefärlig hyra runt 200 euro/mån (exk. el, vatten, värme).
- En stor (läs: bred) balkong alternativt en bottenvåning med liten trädgård.
- Helst södra delarna av Athina (Kalithea, Dafni, Nea Smyrni...) eller mer centralt (Petralona, Thissio..). Dock inte i närheten av Omonia.
- En fastighet med en okej "building fee".
- Bra kommunikationer in till centrala delarna, helst metro.


Och det finns. Många. Men som sagt: email på engelska... Tror Antonis kommer få stå för resultaten.

söndag 26 januari 2014

Mina läsare

Jag blir så förvånad varje gång jag går in på bloggens statistik och ser att jag har så pass många läsare som jag har (i storbloggares mått mätta säkert ingenting, men för mig...!).
Framförallt blev jag överraskad över hur snabbt antalet ökade efter att jag börja skriva igen efter min lilla bloggdepp. Trodde någonstans att jag skulle behöva börja om på nytt, men ni hänger kvar. Det gör mig varm.

Jag har varit hemma från jobbet från onsdagen. Vänstra sidan av min rygg har med största sannolikhet åkt på en inflammation och jag har svårt att böja mig. Vaknar på natten och försöker hitta en bekväm sovställning.
Efter att vårdcentralen meddelat mig om att det fnns en läkartid först den 13:e februari så bestämde jag mig för att köpa voltaren gel och sedan återgå till arbetet imorgon.

Denna söndag spenderas med mina två laster samt med ett vakande öga på den grekiska desperata bostadsmarknaden.



Tack för att ni läser, kommenterar och mailar. Jag blir så sjukt glad!

fredag 24 januari 2014

Laster - μικρό och cappuccino

Jag trodde i mitt naiva sinne att jag skulle dra ner på rökningen när jag åkte tillbaka till Sverige. Skyllde mina skorstensfasoner på att det är så mycket mer accepterat att röka i Grekland. Du röker inne hos folk, du röker på kafeér och barer (även fast detta inte är lagligt egentligen).
Väl hemma i Stockholm så började jag jobba inom hemtjänsten och där och då fick jag ge upp min vision om en rökfri vardag. Addera mitt uppbrott med Giannis på det och vi talar helt plötsligt om att rökningen snarare ökat sedan jag landade i Skandinavien.
Men när jag funderar på det så tror jag att det egentligen handlar om att jag just nu inte vill sluta röka. För vad är mer attraktivt än en rökare med dennes tillhörande andedräkt? Ja, herre...

En ny last jag har lagt till är dessa små portionspåsar av cappucciono-kaffe. Typ hur mycket socker som helst och väldigt lite kaffe. Ändå vallfärdade jag idag till Ica borta vid Alvikstorg eftersom att denna lilla låda med lycka var slut på Konsum som annars ligger mycket närmare.


De "bästa" är de små mikropaketen a'la Greklandsstyle. 

9,8% snabbkaffe. Det är inte fy skam. 

Ett slag för bröstet

I månader, ja, månader, har jag velat dela med mig av en bild som är så fantastisk. Den symboliserar för mig både ett sjunkande skepp och att hålla sig över ytan. Den symboliserar en känsla av att flyta och vara avslappnad lika mycket som den symboliserar ensamhet.
Bilden föreställer mig, flytandes bland vågorna, på rygg och i total harmoni.

Men så tittade jag närmare på bilden, och till min stora förskräckelse ser jag det som alla andra kommer se: mitt bröst och, ännu värre, min bröstvårta! Denna lilla prick med körtlar som män har lika många som kvinnor men som jag, för att jag är just kvinna, inte kan visa utan att få känslan av att vika ut mig.
Detta var i september, i samband med att Giannis tog bilden.

För några dagar sedan gick jag igenom mitt skrivbord på datorn och stirrade stint på bilden. Öppnade den på fullskärmsläge. Förbannade mitt bröst som skulle förstöra en sådan fin bild.
Får då den briljanta idén att försöka eliminera bröstet. Öppnar olika program och försöker desperat att sudda, skugga, klippa bort bröstet på ett snyggt sätt. Misslyckas såklart och inser någonstans i slutet av processen att det här inte är riktigt klokt.
Jag ser på bilden igen, med mina ögon, och inser att den är fantastisk precis som den är. Just för det den är.

Så här kommer den, en av mina absoluta favoritbilder:


Foto: Giannis Kalogridis

onsdag 22 januari 2014

Vad planen är?

Självklart, och som väntat, så frågar folk sig själva (och mig):
Vad är planen? Hur kommer det sig att du väljer att flytta tillbaka till ett land i sådan extrem kris? Hur tänker du?

Ja. Jo. Hmm. Jag tänker med hjärtat antar jag.

Tyngden som lyfts från mina axlar sedan jag tog det här beslutet är obeskrivlig och jag känner en lättnad i att ha bestämt mig att göra detta för mig själv.
Den ekonomiska situationen är och förblir fruktansvärd i Grekland. Pappersarbeten tar fortfarande veckor att få igenom och de konstanta hålen i systemet fortsätter att växa.

Med allt detta sagt: vad ska jag dit att göra?

Jag vet inte om jag kan svara på det. Kan inte ge er någon femårsplan. Kan inte ens presentera en sexmånadersplan.
Jag kommer jobba här i Stockholm fram tills jag åker. Spara pengar och åka ner med ett startkapital. Det är det hela. Jag kommer få pendla fram och tillbaka. Leva utan utsvängningar som tar på plånboken.


För att citera en man som är med i gruppen Svenskar i Aten på Facebook:
"Sverige är bäst att bo i, Grekland bäst att leva i."

Jag har inga barn, inga huslån. Ingenting som binder mig här mer än mina rötter och min familj. Jag kommer alltid, var jag än är i världen, att sakna dem. Alltid. Men jag måste göra det här. Igen. Så är det.

måndag 20 januari 2014

...så sa jag upp mig

I slutet på förra veckan gick jag in till min chef och sa som det var; att jag efter noga övervägande bestämt mig för att flytta hem (ja, hem var faktiskt det första ordet som kom upp i mitt huvud) till Athen.
Hon förstod. Hon gratulerade mig och sa att man alltid ska lyssna på sitt hjärta. Att man aldrig ska ångra någonting man gör, bara det man inte gör.

Jag kommer jobba på, säkert mer än vanligt, sen arbetar jag min sista dag senast den 25:e april.
Med största sannolikhet blir det en tur tillbaka till Stockholm under sommaren för att fylla på kassan.
- Jättebra Johanna, sa min chef. Du är välkommen tillbaka när du vill. 

Den grekiska babushkan



Här är hon. Något av det fagraste jag sett. Hon sitter på min underarm och gör mig lycklig.
Som vanligt går all cred till den otroligt begåvade Dimtris Chatzis på Nico Tattoo Crew Athens.

söndag 19 januari 2014

Källarförråden

Nyligen hemkommen från jobbet. Arbete hela helgen och jag kan, med handen på hjärtat, säga att detta var två av de värsta arbtespassen någonsin. Sjuk personal, scheman som är helt omöjliga och patienter som måste skickas in till sjukhus. Samtal med handläggare, sjukvård, distriktssköterskor, anhöriga. Det tog liksom aldrig slut.

Hur som. I fredags var jag iallafall ledig.
Sova hela dagen, var min första plan. Fick sedan myror i benen och bestämde mig för att ta tag i ett av mina två källarförråd. Siktet ställdes in på det största och mest belamrade av de två.
Jag slänge ut allt ur det lilla utrymmet. Tog över gångar och blockerade grannars förrådsdörrar med mina lådor, kartoner och påsar.
När det till sist var tömt så kände jag mig liksom klar. Lite "jahapp, det var det det".
Inser dock snabbt att det är nu jobbet börjar. Öppna varenda kartong, lyfta på varje lock. Kika igenom alla kläder. Veckla upp nya kartoner med saker som ska till välgörenhet. Ännu en ny kartong med kläder som jag vill spara "bara för att/nostalgi". En liten påse med kläder jag skulle vilja ha med mig till Athen och en packad väska med vintertröjor för vintern som kommer.

I slutändan blev det inte så mycket mer organiserat. Nu vet jag dock vad jag har där nere och det mesta ska trots allt skänkas bort.

lördag 18 januari 2014

Frostiga fönster

Jag ogillar vintern. Hatar kylan, halkan och slasken som kommer efter det. Men om jag nu ska välja någonting med vdenna årstid som jag verkligen tycker om så är det sättet frosten får fönstrena att se ut som konstverk. Skulle kunna stå och stirra och fota i all evighet.
Olika kamerafilter får prismorna att se annorlunda ut. Teknikens under.






fredag 17 januari 2014

Tillbaka till Athina

Ja, hjälp.

Jag skriver knappt. Men bloggen är inte det enda som blir lidande av min brist på energi. Människor omkring mig undrar hur det är fatt. Egentligen.
Det känns som om det enda jag gör nu är att jobba och sova. Knappt det i och för sig eftersom jag har haft en släng av sömnsvårighet den senaste tiden.

I helgen var jag i Athina. En minst sagt snabb visit på sisådär trettiosex timmar.
Efter att ha varit nedstämd och omotiverad sen i oktober så blev kontrasten extrem när jag kom till Athen och kände att, ja, jag kan andas. Skulle till och med kunna säga att jag var lycklig.
Det fick avgöra det som jag tänkt på en tid tillbaka: jag flyttar tillbaka. Inte imorgon men till våren.

Så. Snabbvisiten i Athen hade fantastiskt innehåll om än ett väldigt pressat schema.
Jag sov hos underbara Sandra och vi avnjöt kaffe på hennes balkong. Det kändes som hemma.

Bilderna nedanför är tagna på torget i Nea Smyrni förra söndagen, 12/1.