fredag 15 november 2013

Magkatarr

Det är lite ironiskt att flytta ifrån ett land för att stressen tar kål på en, sedan komma till nästa land ("det lugna och uppstyrda") och där få magkatarr av just stress. Var hos läkaren imorse.

Jag jobbar på. Heltid och fast tjänst. Ekorrhjulet. Det kliar i mina inspirationsspröt och jag längtar bort.

Om två dagar fyller jag tjugofem. Tvåa femma. Hälften till femtio. 
Jag har påbörjat mitt livsverk där jag i sann tonårsboksanda speglar mina ungdoms år. Osorterat och ocensurerat. Svarta fyrverkerier över ljusblåa himlar. 

Jag har planer på att dra till våren. Vet inte vart än men jag känner att jag måste bort. Jag kan inte landa. Vill inte landa. Trivs bäst i ovetskap på något sätt. Vet inte hur man gör när man sätter sig bekvämt och lutar sig bakåt. Jag önskar jag kunde känna hur det kändes. 
Vet inte hur man hanterar lycka, men är fenomenal på att leva i sorg. Min lott i livet är att aldrig bli hel.

Jag har en patient som jag går till. En grek. Han förgyller mina onsdagseftermiddagar då han med glansiga ögon och imponerat tonläge svarar på mina grekiska frågor. På grekiska såklart. Jag njuter.

Har förstått att jag måste sluta med vissa av de grekiska gesterna. Till exempel så fungerar inte den grekiska huvudknycken uppåt (som betyder nej) inte någon annanstans än i just Grekland.

- Ska du ha is i glaset?
Jag drar huvudet uppåt och kniper igen munnen.
Jag får is i glaset.

Ti na kano...


Bjuder på något gladare så nu slipper bli oroliga. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du läser och skriver några ord!