måndag 28 oktober 2013

Som Nalle Puh sa:

"Tänk, tänk, tänk..."

Jag tänker, funderar, analyserar och drömmer mycket. Och när jag inte gör något av dessa så jobbar jag, vilket är skönt för då är det svårt att fnula hål i skallen på sig själv.

Hösten har intagit Stockholm och kvällarna ackompanjeras av regn. Det var både regnjacka och gummistövlar på idag när jag begav mig mot min första lägenhetsvisning. Lyan var i sämre skick än förväntat och jag tackade nej. Känner inte att jag vill slänga bort sju års kötid på en lägenhet som är på gränsen till äcklig. Jag har det trots allt ganska bra här i Theos rum.

Jag pratar med Giannis titt som tätt och min hjärta värker. Vet inte vad som är vad längre och såhär två veckor innan jag fyller tjugofem år så känner jag mig mer osäker än någonsin på vad jag vill i livet egentligen. Samtidigt känner jag mig mer och mer trygg i mig själv och jag kan se det positiva i att jag lämnade Grekland för Sverige.

Jag saknar Athen.
Jag saknar kvällarna. Jag saknar grekerna med sina typiska sydeuropeiska humör och vilda gester. Jag saknar ljud och liv. Jag saknar lägenheten och de två varelserna som bodde där med mig.
Dygnen här blir på något sätt väldigt korta. Jag jobbar, fikar, går hem, sover. Panik uppstår om jag inte får tillräckligt med sömn, som om sovandet i sig vore det mest heliga i livet. Jag tänker varje dag att jag ska skriva på bloggen men när jag sätter mig framför datorn så är det som om luften går ur mig.

På torsdag åker jag till London för några dagar. Förhoppningsvis hittar jag lite inspiration för ett resereportage därborta. Ska försöka komma ihåg att uppdatera den andra bildserien om Ikaria från i september också.

Tack alla ni som fortfarande kikar in och kommenterar! Filakia polla.


 Bandhagens tunnelbanestation denna afton.

Tänkte att ni skulle få se den nya hårfärgen.
Gladare kunde man ju vara och mer i lä kunde man stått men på något sätt så visar denna halvdåliga bild ganska bra hur jag känner mig: sorgsen och yvig.


måndag 14 oktober 2013

Ju längre jag väntar...


...desto svårare blir det att formulera orden, meningarna till ett nytt inlägg. Så mycket har hänt sedan jag kom hem till Stockholm. Samtidigt går livet här väldigt långsamt.

Det är höstburr och varma kläder. Färgade löv på träd och mark. Många koppar varmt té i soffan med en filt.

Jag jobbar heltid på min hemtjänst och första veckan är avklarad.
Jag söker lägenhet i Stockholms söderort och hoppas att snart få napp.
Jag har färgat håret rödbrunt. Mer rött än brunt.

Jag och Giannis har brutit upp. Orkar och vill inte gå in på mer detaljer men jag antar att krisen vann tillsist. Den ströp oss långsamt och tillsist tuppade vi av.
Livet tar märkliga vändningar.

I slutet av månaden åker jag på en weekend till London. Något att se fram emot, ett litet ljus i tunneln. 

tisdag 1 oktober 2013

På mindre än tre dagar

Jag har hunnit med en hel del sen jag kom hem till Stockholm.
På mindre än tre dagar har jag badat badkar två gånger, fått fotmassage, firat min lillasysters sexårsdag, tittat på en säsong av serien Skins, påbörjat två andra serier, fått jobb, sökt lägenhet, städat hemma hos min lillebror och diskat hemma hos min syster, dragit ner på rökningen, lekt pirat med Theodor och gjort planer för Halloween. Bland annat.
Kort och gott: jag har det bra även fast hjärtat värker.