fredag 31 maj 2013

Mama Dora fyller år och klipper mitt hår

Igår fyllde Giannis mamma Dora 56 år även fast hon själv var tvärsäker på att hon fyllde 58. Som vanligt när vi firar födelse- eller namnsdagar så åt vi i Pagrati. 





Efter att Dora tjatat och tjatat så gick jag tillsist med på att hon fick klippa mitt väldigt slitna hår. Det började med en toppning som sedan gick över till en totalt ny frisyr.
Som bilden visar ovan så var jag lite stressad innan vi satte igång. Mama Dora firar vinsten med en cigarr.





Jag har alltid lite svårt att vänja mig i början när jag klippt håret, men på det stora hela känns det bra.
Håret är egentligen lika långt på höger sida som på vänster men jag gillar när det är lite annorlunda så jag stramade det bakåt med hårnålar.

Ammos ligger i ofas

Ammos har fått en hel del märkliga ideér för sig sedan sist jag var här. Han tycker bland annat att jag och Giannis alltid ska vara i samma rum, sovrummet, annars jamar han och springer och hämtar den ena tills vi alla är tillsammans inne i sängen.
Han tycker också att det absolut bästa sättet att väcka mig på är att bita mig i fötterna, eller ännu värre i benen. Detta händer bara med mig. Giannis får söta puffar som uppvak medans mina stackars fötter är fulla av riv- och bitmärken.

Sagt och gjort. Jag blev väckt vid åttatiden imorse av en stridslysten Ammos. Lyckades ligga kvar i sängen till klockan nio innan jag blev så förbannad att jag gick upp. Då ville han bli buren och gosad med.
Är detta en mild förhandsvisning av livet som småbarnsförälder?




Igår köpte jag ett budgetkit färg, penslar och canvas. Har inte målat på evigheter. Får se om det blir någonting som jag sedan kan stoltsera med här på bloggen.

onsdag 29 maj 2013

Jag och solen

Förutom Giannis har jag längtat något enormt efter sommar och sol. Det har jag idag fått känna på med råge. Jag skäms för att säga det men jag fick faktiskt fly in till "kylan" i huset då det var omöjligt att sitta längre än trettio minuter i solgasset på balkongen.
Men man sa inte klaga, för ååååååh vad jag njuter, även fast svetten rinner.


 Fossingarna var glada att slippa skor


 Gasset med stort g.

 Svettig tjej som älskar läsk med citronsmak.


 Boktips: Ängelns lek av Carlos Ruiz Zafón. Andra boken i en serie om tre. Den första, Vindens skugga, är helt genialisk!

Man måste.

Bröllopsbilder

Ja, hur var bröllopet mellan mina föräldrar egentligen?













Helt underbart!

Årets första dopp

Igår åkte jag och Giannis till Vouliagmeni, en lyxort cirka två mil öster om Athen. Även fast vädret var disigt (men långt ifrån kyligt) så tog jag årets första dopp. Vattnet kändes ljummet för en sommartörstig svenska.

På vägen hem stannade vi till vid Choco Latte för att köpa glass. Jag tog en kula med kaffesmak. Giannis köpte hem ett kilo chokladglass till sig själv.





En liten uppdatering till er som undrar:

Efter mycket velande och överläggande så bestämde sig Giannis för att tacka nej till jobbet på Kythira, någonting jag tyckte var väldigt bra då jag vet hur otroligt utarbetad Giannis är.
Sommarplanerna ligger därför lite löst men vi har vår fasta punkt här i Athen så får vi helt enkelt se vad livet har att bjuda på.


tisdag 28 maj 2013

Tillbaka med min vapendragare

Matt efter flera nätters dålig sömn, bröllopshets och försenade flyg. Och även fast det ett tag kändes som om jag aldrig skulle komma fram så sitter jag nu här.

Den athenska morgonen går över till dag och solen letar sig in genom citronträdens blad. En symfoni av fåglar  ackompanjerar mitt själsliga lugn och jag känner mig varm, inifrån och ut.
Just i denna stund känner jag ingen oro inför framtiden. Just idag ska jag bara njuta av att vara hemma igen. Hemma med min vapendragare och med mer styrka i sinnet än på länge. 


Små förändringar på balkongen.

 Ett nybörjarmisstag var att lämna mitt stora ljus framme på fönsterbläcket. Det har smält i solen och ser nu mer ut som en oformlig klump.

 Citronerna har börjat kika fram och påbörjar härmed sin resa till mognad och skörd i vinter.



lördag 25 maj 2013

Pick och pack

Idag har jag äntligen packat klar väskan inför måndagen. Ibland undrar jag själv vad det är jag släpar fram och tillbaka mellan Stockholm och Athen, men vad det än är så blir väskan nästan alltid full. Och tung.

Natten med barnpassningen gick som förväntat. Alltså sov ungarna bra och jag knappt ingenting alls. När jag kom hemstapplandes vid tiotiden imorse så stupade jag direkt i säng och sov till halv fyra. Vid fyra gick jag hem till Jonathan för att repa inför morgondagens bröllop.

Jag tänker spendera sista natten mellan söndag och måndag hos mamma och pappa för att få pussa ordentligt på småsyskonen innan jag åker. Därför får jag idag ha en sista ordentlig myskväll med underbaraste storasystern. Jag tänkte visa henne film som jag tror att hon kommer tycka om: Midnight in Paris



Två av tre väskor.

torsdag 23 maj 2013

Le grand finale

Imorgon väntar min sista arbetsdag. Den stora finalen avslutas med ett superpass på tjugofyra timmar. Äldreomsorg mellan 07.30-15.30, barnomsorg mellan 16.00 - 09.00.

Lördagen kommer oavkortat innehålla förberedelser inför såväl Grekland som söndagens bröllop. Med andra ord: hör ni inte av mig så vet ni att jag, helt enligt planerna, irrar runt och printar sångtexter och flygplansbiljetter för att ibland varva med att pricka av packningslistan.



tisdag 21 maj 2013

Inte ett ιωτα

Idag när jag var hemma hos en av mina damer så använde hon uttrycket "...inte ett jota". Hon vet sedan innan att jag är bosatt i Grekland och påminde sig själv snabbt om det efter att hon talat. Ur bokhyllan hämtade hon en underbar bok (länk kommer längre ner) och så berättade hon för mig:
Det är nämligen så, berättade hon, att uttrycket kommer från första början från Nya Testamentet som skrevs på grekiska och har använts i svenskan sedan 1600-talet.

Ur Bibeln, Bergspredikan, då Jesus förklarar att han kommer för att uppfylla den judiska läran, Lagen:

"Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats."
(Matteus 5:18)

Men andra ord syftar "inte ett jota" på den tillsynes minsta bokstaven i det grekiska alfabetet jota - ιωτα och förklarar på så sätt hur lite man förstår av någonting. Dock säger verkligheten någonting annat då det egentligen är den grekiska bokstaven my - μυ som är allra minst. Som Lilla My i Mumindalen ungefär.


Mer i ämnet: 

"Synden straffar sig själv" av Carl Henrik Martling
DN Kultur, Språkspalter


Nedräkning, förberedelser och packning

Ja, nu kan jag nästa känna den athenska vinden i mitt ansikte. Några futtiga dagar innan planet tar mig hem till Giannis.

Dagarna förflyter här i Stockholm med förberedelser inför måndagen i form av klädtvätt och packning.
Jag jobbar varje dag och är minst sagt sliten när jag kommer hem om kvällarna. Vädret har slagit om till grådis och jag känner mentalt att jag redan är på planet härifrån.

Innan jag ger mig av ska mina kära föräldrar hinna gifta sig. På söndag klockan 15:30 står de i kapellet.
Det var med nöp och näppe jag hann vara med. 24 timmar senare är jag på Arlanda. Tur att den enda och sista tiden prästen hade den här månaden var just den 26:e. 

söndag 19 maj 2013

Jag gör slut

Igår följde jag Eurovision-finalen sänd från Malmö. Jag har inte sett en hel final sen jag var liten och tvingade hela familjen att sitta med hemmagjorda flaggor och heja i takt. Och efter gårdagen så känner jag att jag gör slut med Eurovision.

Jag har aldrig varit med om att någon form av tävling tar så sjukt lång tid på sig innan den faktiskt är avslutad. Först dryga två timmar då man ska höra på alla bidrag. Efter det kom röstningen och, ja, jag kunde inte hålla mig vaken. När jag såg att Danmarks bidrag drog iväg så valde jag helt enkelt att gå och lägga mig.
Det roliga under kvällen var att Greklands bidrag (som jag trodde skulle få totalt 0 röster) faktiskt slutade på en sjätteplats. Bravo Ellada!
Dock blev jag lite nervös i början av omröstningen när de fick så bra poäng.
- Men hjälp! Vad händer om Grekland vinner? De kommer de inte ha råd med....

SvD ger idag tips på Greklands bästa öar. Läs här.

lördag 18 maj 2013

Ögonen i kors

Hej och hå, jobba på.

Dubbla abetspass den här veckan har gjort att bloggen fått vila. Det har varit äldreomsorg och barnpassning om vartannat och passen har ibland blivit så långa som fjorton timmar. Då går ögonen i kors kan jag säga.

Små enkla förberedelser inför resan hem till Athen börjar ta form. Jag borde tillexempel verkligen ta tag i den enorma tvätthög jag har liggandes så att jag sedan kan börja packa.

Någonting roligt har jag iallafall hunnit med i stressen: veckans kväll med Carro. Den här gången lade vi ansiktsmask. Kändes väldigt märkligt när man skulle dra av den.




måndag 13 maj 2013

Plugg vs. jobb i Grekland

Jag får en hel del mail av människor som undrar när, var och hur det går att få arbete i Grekland. Kort svar: det går inte. Krisen äter upp det antika landet och arbetslösheten är extrem.
Dock vet jag att det finns ett fåtal annonser på arbetsförmedlingens hemsida där svenska företag erbjuder svenskar att åka ner till typ Rhodos eller Kos för att jobba som barinkastare, servitrser och biljettförsäljare. Ni får då boendet betalt vilket gör att er övriga lön ligger på sisådär 30 euro om dagen, exklusive dricks.

Studera däremot, går fortfarande bra i Grekland. Så länge du hittar en kurs eller utbildning från Sverige som är CSN-berättigad (och du själv har full gymnasiekompetens så att du uppfyller kraven för att få bidrag) så finns det ingenting som säger att du inte kan pröva på att bo i exempelvis Athen ett tag. Det fulla CSN-bidraget är förövrigt den ungefärliga summan av en bra grekisk lön idag.

När jag gjorde min språkresa till Paris 2008 så åkte jag med Avista. Jag tycker att den argenturen var super! Jättetrevliga, seriösa, bra på att informera och bra på att ge alternativ och bolla ideér.
Om man planerar att skaffa eget boende i landet där man stannar så finns det möjlighet att få andra studerandes nummer eller mailadresser och på sätt kunna hitta en passande room mate.

Jag ska inte ljuga; de större (längre) kurspaketen kostar en del. Men det är en engångsumma och någonting du helt enkelt får spara till. Om du sedan får CSN-bidrag så klarar du dig galant när du väl är på plats.
Här finns Avistas utbud i Athen. 


Välkommen till Stockholm, våren!






söndag 12 maj 2013

Två veckor ungefär

Måndagen den 27:e, det är det jag går och längtar efter. Hem till undebara, stökiga och heta Athina.

I detta nu är Giannis på båten från Kythira till Neapoli. När han kommer fram följer en fem timmar lång motorcykeltur hem till Nea Smyrni. Han åker hem bara för att dumpa ryggsäcken och sedan bege sig till Navarxos hem för att se Olymipiakos Piraeus spela mot Real Madrid i Euroleague Basketball Final.


 Det här saknar jag....


 ...och det här! Athens bästa kaimaki görs i Nea Smyrni.


Det tycker Giannis också.

Mammas möhippa

Det har varit långhelg för mig. Ledig mellan torsdag och söndag med mycket att stå i.
Under torsdagen planerades det inför fredagen. Jag spenderade även torsdagskvällen hos Carro för syjunteträff. Dock har det blivit mindre sy och mer...prat under dessa underbara kvällar. Man jag klagar inte.

Fredagsmorgonen började med att jag mötte upp Marthina klockan 07:15 på 7-eleven vid vårt föräldrahem. Vid 07:30 störtade vi in i mamma och pappas lägenhet till tonerna av Abbas Mamma Mia.
Den nyvakna modern satt i duschen och såg livrädd ut när vi dansandes och iklädda påfågelmasker sjöng att hon var välkommen till sin egen möhippa.

Vi tog med henne till Centralbadet där vi bara gick omkring och njöt. Bubbelpoolen var fantastisk och den gamla badsalen från 1904 är så otroligt vacker.
Mamma fick en hot-stone-massage som, enligt henne själv, var det mest avslappnande hon någonsin varit med om.
Efter spa:t gick vi hem och lagade musslor i vitvinssås åt henne.
Hon var såååå nöjd och det var jag och Marthina också.


 Överraskad på morgonkvisten.

 Musslor på balkongen.


 Under lördagen spenderade jag, Marthina och Theo födmiddagen hos mormor och morfar. Fin-fint väder och underbara historier från morföräldrarnas senaste USA-resa.

tisdag 7 maj 2013

Mamma och pappa gifter sig. Igen.

Mina föräldrar gifte sig sommaren 1988. Jag låg i magen, bara ett litet frö och Marthina var brudtärna med myggbett som kliade och skavde på de små benen.

Mina föräldrar skiljde sig år 2002. En lång och smärtsam skiljsmässa där alla vi syskon for väldigt illa. Tonåren, med all den ångest det innebär i sig förstärktes brutalt och det tog många år innan jag, vi alla, kom på rätt köl igen.

Mamma träffade en ny man och skaffade mina två underbara småsyskon Linnea och Daniel. För några år sedan separerade även de och mamma svor på att hon skulle vara singel. Ensam är stark.

Så kom pappa. Igen. Mannen som aldrig glömt sin ungdomskärlek såg sig chans till förändring. Att göra om och göra rätt. Att gro nya rötter tillsammans.
Det krävdes tid och arbete. Nästan tio år hade gått sedan mamma och pappa skiljde sig. Mycket hade ändrats, såklart.

År 2013, den 26:e maj går mina föräldrar hand i hand och mer kära än någonsin altargången ner för att gifta sig. Igen.

Vi är alla så glada för dem.
Livet är så underbart märkligt, tycker ni inte det?


Här repar jag och Jonathan sången vi ska sjunga i kyrkan. Bob Dylan - Shelter from the storm.
Tagning ett, småproblem med takten ibland men det är väl därför man tränar antar jag. 

söndag 5 maj 2013

Första riktiga vårdagen

Ja, så var det. Känns lite märkligt att skriva det så sent som den femte maj men idag var faktiskt den första riktigt vårdagen. Värmen, solen, känslan - idag fanns allt där. 


 Detta firades med lite grekiskastudier på balkongen.


Klämde även in ett besök hos Jonathan och Desiree. De hade målat ägg igår och var redo att krossa äggen mot varandra för att se vem som, om jag förstod det rätt, skulle få lyckan på sin sida. (Stämmningen var så hetsig mellan de tu då äggkrossandet fått namnet "egg-war" och jag hade lite svårt att förstå syftet när de förklarades mellan krigsutrop.)

Tända ljus i S:t Georgios kyrka

Igår gick jag, Jonathan och Desiree till S:t Georgios kyrka vid Birger Jarlsgatan för att tända ett ljus och medverka i firandet av den grekiska påsken.



 Kön var låååååång in till kyrkan. 




 Marthinas ljus bland de andra.





 Såhär såg mitt ljus ut. Marthina tyckte att jag gott kunde visa upp hennes hemlagade (och mycket grekinfluerade) pajer fyllda med feta och spenat.


Jonathan och Desiree påväg till kyrkan. 

Det hela var över på någon timme. Desiree tyckte egentligen inte ens att vi behövde gå in i kyrkan utan att vi kunde tända på någon annans ljus, men jag och Jonathan insisterade.
Väl inne i kyrkan var det så fruktansvärt varmt så där gick det inte riktigt att stanna, men det var fint att lyssna till vårnymfen och se alla finklädda människor med sina ljus.
- Det är inte detsamma utan fyrverkerierna och smällarna, mumlade Desiree när vi var påväg tillbaka till tunnelbanan.

När jag berättade för Giannis att det inte var något smällande i eller utanför kyrkan så skickade han mig den här videon som filmades in förra året i vårt kvarter.
Desiree är ju delvis från Xios och är man van vid raketkrigen där så kanske den svensk-grekiska påsken känns lite väl tyst...