lördag 7 december 2013

Gamla inlägg och nysandade isbanor

Bloggen är bra att ha ibland. Som en stor almenacka med anteckningar som påminner en förvirrad själ om vad som en gång varit.
Jag läser igenom inlägg från förra året. Samma datum, samma jag. Ändå så olikt och långt borta.
Jag läser om mina sömnproblem och om Athinas vinterväder. Jag läser om frukost på sängen mitt i vardagen och jag tycker mig se ett gladare jag trots den stress som Grekland innebar.

Det är knöligt med livet. Vad man vill och vad man ska göra och sådär. Trodde definitivt att jag skulle ha fnulat ut det vid tjugofemårs ålder. Det känns så förnedrande att inte veta. Veta ännu mindre än vad jag visste när jag trodde att jag var i total ovetskap i Athen. Hemskt.

Vintern har knackat på dörren och vi måste öppna. Folk hänger upp sina julstjärnor och tänder sina adventsstakar. Ler åt snön som kom igår.
Jag läser ikapp mig på bloggarna och läser om de hemsjuka utlandssvenskarna runt om i Grekland (och en i Australien - Lina) och hur de bakar lussebullar och tänder ljus. Desperat försöker de känna den svenska juldoften. Jag förstår dem. När man är i sitt "borta-hem" så blir sådana där traditioner som jul och påsk så mycket större och viktigare än om man är hemma i Sverige.

Utomhus är det blank isbana och en kollega föll så illa idag att hon blev tvungen att uppsöka vård. Nysandat, säger kommunen. 

Η θάλασσα της Ικαρίας.

Jag skrev förut att jag tog mycket bilder under resan till Ikaria tidigare i september. Har nu sorterat och organiserat bilderna och kan ju bjuda på ännu en liten bildbomb från denna underbara ö.
Nedan visas bilder från en av de mest fantastiska stränder jag någonsin varit på. Var vi var, hur vi kom dit och vad namnet på stranden är kan jag tyvärr inte upplysa er om. Helt enkelt för att jag inte har en aning.
Dröm er bort i vintermörkret för en stund.

För tidigare bildinlägg från Ikaria - klicka här och här.








söndag 1 december 2013

Stad i världen

"Stockholm, Stockholm stad i världen"
Nej. Så känner verkligen inte jag. Finns så otroligt många städer i världen som jag bara längtar efter att få upptäcka eller utforska.

Det går långt mellan inläggen och jag ber om ursäkt för det. Jag bär känslorna utanpå kroppen just nu och det är sällan jag känner att jag har tillräcklig styrka att sitta ner och skriva. Jag går och bär på en enorm känsla av misslyckande. Är inte det märkligt egentligen?

De senaste veckorna har jag saknat Athen mer och mer. Ibland vet jag inte om det är just Athen jag saknar eller bara storstadsmuller. Stockholm ligger i en konstant dvala tillsammans med sitt folk. Jag saknar de små vardagsmöjligheterna. Som att gå ut och äta klockan 00:30 eller köpa socker till kaffet klockan 04:00 på morgonen.

Ibland har jag till och med lekt med tanken att flytta tillbaka till Grekland. Börja om på nytt. Men jag vet att det är för tätt inpå. Det skulle bli ännu ett i raden av mina flykter. Jag borde försöka planera lite mer, oavsett vad jag bestämmer mig för att göra.
Känsla och förnuft. Guuuud, så tröttsamt det är när dessa två dansar i otakt.



tisdag 19 november 2013

Uhannas på Instagram

Vill bara säga till er, mina underbara, att jag nu finns på fotosidan Instagram. Där kan ni se bilder från min vardag som inte läggs upp på bloggen. 
Sök på uhannas eller klicka här för att komma direkt till min profil.

söndag 17 november 2013

25. Jag lever fortfarande.

Så kom den. Dagen jag försökt undvika (förgäves och omöjligt såklart) och som gett mig kallsvettningar. Tjugofemårsdagen.

Måste ändå säga att jag (med hjälp av en underbar familj) klarat mig igenom den helskinnad.
Tusen, tusen tack för alla gratulationer som strömmat in via sociala nätverk!



Eftersom tårta inte är min grej så fick jag en fin födelsedagsmacka på morgonen.




Syster, jag och mor.


fredag 15 november 2013

Magkatarr

Det är lite ironiskt att flytta ifrån ett land för att stressen tar kål på en, sedan komma till nästa land ("det lugna och uppstyrda") och där få magkatarr av just stress. Var hos läkaren imorse.

Jag jobbar på. Heltid och fast tjänst. Ekorrhjulet. Det kliar i mina inspirationsspröt och jag längtar bort.

Om två dagar fyller jag tjugofem. Tvåa femma. Hälften till femtio. 
Jag har påbörjat mitt livsverk där jag i sann tonårsboksanda speglar mina ungdoms år. Osorterat och ocensurerat. Svarta fyrverkerier över ljusblåa himlar. 

Jag har planer på att dra till våren. Vet inte vart än men jag känner att jag måste bort. Jag kan inte landa. Vill inte landa. Trivs bäst i ovetskap på något sätt. Vet inte hur man gör när man sätter sig bekvämt och lutar sig bakåt. Jag önskar jag kunde känna hur det kändes. 
Vet inte hur man hanterar lycka, men är fenomenal på att leva i sorg. Min lott i livet är att aldrig bli hel.

Jag har en patient som jag går till. En grek. Han förgyller mina onsdagseftermiddagar då han med glansiga ögon och imponerat tonläge svarar på mina grekiska frågor. På grekiska såklart. Jag njuter.

Har förstått att jag måste sluta med vissa av de grekiska gesterna. Till exempel så fungerar inte den grekiska huvudknycken uppåt (som betyder nej) inte någon annanstans än i just Grekland.

- Ska du ha is i glaset?
Jag drar huvudet uppåt och kniper igen munnen.
Jag får is i glaset.

Ti na kano...


Bjuder på något gladare så nu slipper bli oroliga. 

tisdag 5 november 2013

måndag 28 oktober 2013

Som Nalle Puh sa:

"Tänk, tänk, tänk..."

Jag tänker, funderar, analyserar och drömmer mycket. Och när jag inte gör något av dessa så jobbar jag, vilket är skönt för då är det svårt att fnula hål i skallen på sig själv.

Hösten har intagit Stockholm och kvällarna ackompanjeras av regn. Det var både regnjacka och gummistövlar på idag när jag begav mig mot min första lägenhetsvisning. Lyan var i sämre skick än förväntat och jag tackade nej. Känner inte att jag vill slänga bort sju års kötid på en lägenhet som är på gränsen till äcklig. Jag har det trots allt ganska bra här i Theos rum.

Jag pratar med Giannis titt som tätt och min hjärta värker. Vet inte vad som är vad längre och såhär två veckor innan jag fyller tjugofem år så känner jag mig mer osäker än någonsin på vad jag vill i livet egentligen. Samtidigt känner jag mig mer och mer trygg i mig själv och jag kan se det positiva i att jag lämnade Grekland för Sverige.

Jag saknar Athen.
Jag saknar kvällarna. Jag saknar grekerna med sina typiska sydeuropeiska humör och vilda gester. Jag saknar ljud och liv. Jag saknar lägenheten och de två varelserna som bodde där med mig.
Dygnen här blir på något sätt väldigt korta. Jag jobbar, fikar, går hem, sover. Panik uppstår om jag inte får tillräckligt med sömn, som om sovandet i sig vore det mest heliga i livet. Jag tänker varje dag att jag ska skriva på bloggen men när jag sätter mig framför datorn så är det som om luften går ur mig.

På torsdag åker jag till London för några dagar. Förhoppningsvis hittar jag lite inspiration för ett resereportage därborta. Ska försöka komma ihåg att uppdatera den andra bildserien om Ikaria från i september också.

Tack alla ni som fortfarande kikar in och kommenterar! Filakia polla.


 Bandhagens tunnelbanestation denna afton.

Tänkte att ni skulle få se den nya hårfärgen.
Gladare kunde man ju vara och mer i lä kunde man stått men på något sätt så visar denna halvdåliga bild ganska bra hur jag känner mig: sorgsen och yvig.


måndag 14 oktober 2013

Ju längre jag väntar...


...desto svårare blir det att formulera orden, meningarna till ett nytt inlägg. Så mycket har hänt sedan jag kom hem till Stockholm. Samtidigt går livet här väldigt långsamt.

Det är höstburr och varma kläder. Färgade löv på träd och mark. Många koppar varmt té i soffan med en filt.

Jag jobbar heltid på min hemtjänst och första veckan är avklarad.
Jag söker lägenhet i Stockholms söderort och hoppas att snart få napp.
Jag har färgat håret rödbrunt. Mer rött än brunt.

Jag och Giannis har brutit upp. Orkar och vill inte gå in på mer detaljer men jag antar att krisen vann tillsist. Den ströp oss långsamt och tillsist tuppade vi av.
Livet tar märkliga vändningar.

I slutet av månaden åker jag på en weekend till London. Något att se fram emot, ett litet ljus i tunneln. 

tisdag 1 oktober 2013

På mindre än tre dagar

Jag har hunnit med en hel del sen jag kom hem till Stockholm.
På mindre än tre dagar har jag badat badkar två gånger, fått fotmassage, firat min lillasysters sexårsdag, tittat på en säsong av serien Skins, påbörjat två andra serier, fått jobb, sökt lägenhet, städat hemma hos min lillebror och diskat hemma hos min syster, dragit ner på rökningen, lekt pirat med Theodor och gjort planer för Halloween. Bland annat.
Kort och gott: jag har det bra även fast hjärtat värker.

lördag 28 september 2013

Athens Flying Week

Den årliga flygveckan är här! Athens Flying Week har intagit Tatoi flygplats och hade flygshower mellan 16:00 - 19:00. Var riktigt imponerande att se hur flera flygplan flög som i symbios.
Om ni har Facebook så kan ni kika in på Giannis fotosida Kalionphoto. Där finns många häftiga bilder från själva uppvisningen (något min kamera inte riktigt kunde fånga). Medans ni är inne på sidan så kan ni lika gärna klicka på "like-knappen", det skadar ingen.






När det hela var över så hade Giannis bestämt sig för att ta upp sin barndomsdröm och bli pilot. Det kostar bara sisådär 50 000 euro...

fredag 27 september 2013

Kaffe och en cigarett

Efter ett par timmars sömn så sitter jag nu med en urdrucken kopp kaffe och ett överfullt askfat. Katten behagade väcka mig genom att jama och stirra in i väggen (det är ju inte annat än att man blir lite orolig), och trots mina få timmars vila så bestämde jag mig för att gå upp.

Tänkte att jag ska ta denna morgon i akt och berätta att jag på lördag (den 28/9) åker hem till Stockholm. Giannis stannar här tillsvidare men troligtvis kommer även han efter några veckor.

Det har varit mycket att tänka på och känna efter i och jag har nu hamnat i något form av "error-läge" då tröttheten bara tagit över. Jag behöver Sverige och min familj just nu. Jag behöver lugn och ro. Det är som att ingenting jag tänker eller gör här nere spelar någon roll, situationen förblir oförändrad.


Har iallafall hunnit få mig ett gott skratt då jag läst en samanställning av olika arga lappar mellan grannar. Klicka HÄR för att läsa.

 

torsdag 26 september 2013

Crepes och utomhusbio


I förrgår mötte jag upp Desireé för en kaffe på stammisstället Όμικρον. Des är här för att fixa med grekiskt pappersgöra som bara kan ordnas på plats och inte ifrån Stockholm.
Det var helt underbart att träffa henne igen - hjärtat slog volter av lycka!
Vi avslutade kvällen på bästa creperian - ΑΙΣΘΗΣΕΙΣ. Deras Facebooksida hittar du HÄR.



Vid elvatiden samma kväll gick jag och Giannis på (min första) utomhusbio. Vi såg den nya Woody Allenfilmen - Blue Jasmine. Jag tyckte den var mycket bra men Giannis blev nog mest deppad.
Fantastiskt vacker biograf belägen på ett tak i Plaka med Akropolis i bakgrunden. 

tisdag 24 september 2013

18/9, Ικαρία

Tillbaka i Athen. Togs en hel del bilder på Ikaria så jag får ta det hela i omgångar.

Ön där Ikaros landade efter att ha flugit för nära solen är en helt underbar plats! Med sina sjuttio byar och sina dryga sjutusen invånare så stjäl Ikaria mitt hjärta.
Ingen annanstans i Grekland har jag blivit så välmött som där. Så omhändertagen och välkommen. Ingen annastans i Grekland har jag heller sett ett sånt skiftande landskap, en så stark vind och ett så turkost hav. 

Ikarianerna är långsamma och låter saker och ting ta sin tid. De sköter samhällsstrukturerna på eget vis och är fritänkande, godhjärtade och stolta. På många balkonger hänger Ikarias egen flagga som de hade under sina fem månader som fri stat. 



Ikariotikos under panigirin i grannbyn.




Soluppgång efter samma panigiri.


 Varma stenar vid den naturligt varma källan. 


Jag och den lille kissen som jag så passande döpte till Ilios (Ήλιος) som betyder sol. 

onsdag 18 september 2013

Ικαρία - Παναγιά

Extrema moderniteter här i byn Panagia på Ikaria. Fritt Wi-Fi, annat än på Ön.
Efter elva timmars båtfärd anlände vi tidigt imorse till Agios Kyrikos.
Här kommer bildbomben:









måndag 16 september 2013

Lämnar fastlandet för några dagar

Om några timmar går vi på båten som tar oss mot Ikaria. Kanske lyckas vi fnula ut ett och annat under den lilla semstern.

söndag 15 september 2013

Camping vid Korinthos

Som rubriken lyder: camping vid Korinthos. Natten mellan torsdag och fredag.
Är fortfarande i en depp så ni får hålla till godo med mer bilder och mindre ord för tillfället. 








torsdag 12 september 2013

Sten- och snäckterapi

Som jag tidigare förutspådde så fick jag mig en rejäl depp i förrgår. Inte så mycket på grund av Giannis attack utan mer för att jag känner att jag tappar mig själv. Helt plötsligt kännr jag hur orkeslös och oändligt trött jag är. Hur jag inte skulle vilja någonting annat än att krypa upp i min mammas trygga famn.

Igår tog Giannis mig till havet för att försöka få mig att lugna ner mig på naturlig väg efter att ha legat däckad på lugnande i över ett dygn.
Vi åkte ut mot Sounio, nära stranden där jag var med mama Dora för inte så länge sedan. Där fick jag i godan ro plocka snäckor och sten medan gråtattackerna kom med jämna mellanrum.
Giannis fanns där, tröstandes, tålmodig.

Hur som helst så var det skönt att komma ut i naturen och känna havsbrisen i håret och saltet mot min kropp.


 Solnedgång påväg hem mot Athina.


 Öppna fönster i bilen ger mig en ny fräsh look.


 Vackert, inte sant?


Min sten- och snäckskalsterapi som pågått idag. Sortera, blanda, sortera om. Det ger mig lugn.