söndag 30 december 2012

Godmorgon Stockholm, goddag Athen

Tidiga timmar här hemma i Stockholms söderort. Jag dricker en kopp té, äter en smörgås. Har fattat beslutet att ta en taxi in till centralen istället för att åka kollektivt som jag hade tänkt göra från början. Det blir för mycket att släpa på.
Runt tvåtiden idag är jag tillbaka i ett annat hem, mitt andra hem - Athen.

lördag 29 december 2012

Julafton i bilder

Här kommer en uppdatering i bilder från en fin-fin julafton.

 På morgonen hade tomten lagt presenter under Theos gran.


 Morgonmys.


 Hela familjen hos mamma och pappa.


 Hysterisk julklappsutdelning.


 Pirat med tomtebloss.


 Farfar, Desiree, Jonathan och farmor.


 Mamma fick skidor.


 Farfar och jag tar oss en sväng om till Nat King Cole.


 Mer dans i vardagsrummet.


 Gulle!


 Rambo tar det lugnt i barnvagnen.


 Theo och Linnea leker med piratskeppet och nya hästen.


Sutee kopplar i Daniels Wii.


 Farmor, jag och farfar. PUSSPUSSPUSS!

måndag 24 december 2012

En vit jul

Idag önskar jag alla barn därute en lugn, skön och vit jul. En jul utan ölrapar och snaps. Utan vinglande vuxna  med rödvinsläpp.

"Men liiiiite öl kan väl inte skada?"
Nej, säkert inte. Men jag ser inte heller anledningen till att inkludera alkoholen under samtliga svenska högtider om det finns barn som deltar. Knäcka en bira till Kalle Anka. Varför alltså?

För de flesta så är det självklart att ha alkohol på bordet under jul. Barnens julmust står bredvid vuxendrickan.
Jag tror, eller vet att inte ens att min egen familj kommer avstå alkoholen under kvällen. Det som lugnar mig i det hela är att jag i alla fall kommer vara spiknykter.

Många kan tycka att det blir forcerat, uppfostrande när en nykter alkoholist uppmanar andra människor att undvika alkohol. Och jag kan till mitt försvar säga att jag aldrig gör detta annars. Jag går aldrig omkring och försöker frälsa folk i vardagen. Min sjukdom, mitt  bagage är mitt och därför också mitt problem. Det finns ingenting som säger att alla som dricker ett glas vin är alkoholister.
Men jag tar upp detta under julen då jag vet hur det är att vara barn vid sådana här tillfällen.
Jag tar upp detta under julen för att för någon sekund ta fokus ifrån det matrealistiska. Öpnna upp för värme och symati oss medmänniskor emellan. Speciellt till våra små, som bara måste finna sig i det vi vuxna bestämmer.

Men i övrigt min vänner så önskar jag er en riktigt

God Jul!




Theodors julängel som får platsen precis under stjärnan i julgranen.



söndag 23 december 2012

Fors Gård

I onsdags åkte jag till Fors Gård i Västerhaninge för att ta en privatlektion i ridning. Det var många år sedan jag satt på hästryggen men innan dess red jag på ridskola i sisådär fyra och ett halvt, fem år.

Fors Gård inriktar sig på islandshästar, min absoluta favorit ras. Det var riktigt krångligt i början av lektionen att lära sig gå från trav till tölt, men ju längre tiden gick desto säkrare blev jag i sadeln. I slutet av lektionen sa Lotta att jag hade gjort jättestora framsteg och att det verkligen syntes att "det satt i mig." Alltid skönt att höra uppskattande ord när man varit lite nervös.
Sedan i onsdags ha jag alltså inte kunnat gå. Träningsvärken jag har haft har varit extrem. Har även jobbat sedan i fredags med mycket spring och flås. Arbetsuppgifterna tog ganska mycket längre tid då jag fick halta fram mellan klienterna.
Men, men. Ska man ha kul får man....lida pin?


 Tåg mot Haninge

 Hästhage med tillhörande pollar


 Denna ser lite trött ut på snöovädret


 Snöiga manar


 Vinglig och klen


 Nära bussen. Skyltat och allt!

Ingång

onsdag 19 december 2012

Tystnad och insamling

Det har varit tyst här på Uhannas blogg. Anledningen är, som de flesta av er förstår, att jag är hemma hos min familj i Stockholm. Glädjen, euforin har varit total sedan jag kom och det är först nu, en vecka efter att min plan landade på arlanda, som jag har ro att sitta ner för att uppdatera.

Jag har spenderat dagarna i ett snölandskap där graderna det senaste dagarna bara legat några grader under nollan. När jag anlände var det dock kallare, -12, och min grekinställda kropp fick sig en smärre chock när vi gick ut från terminalen till flygbussarna.

Jag har hunnit med att träffa några vänner men mest av allt har jag bara varit med min familj. Mina fyra underbara syskon, min systerson och mina föräldrar.

Nyhet!
Mitt projekt som jag startade precis innan avgång till Sverige heter Projekt Insamling.
Detta innebär att jag under mina dagar här i Stockholm samlar in kläder till Athens behövande. Igår hämtade jag första lasset. Det innehöll allt från tröjor till halsdukar och vantar. Då jag inte kan ta med mig hur mycket som helst så har jag sagt till folk att jag prioriterar varma kläder.
Uppbackningen har varit super!
När jag startade Projekt Insamling så gjorde jag helt enkelt en statusuppdatering på Facebook förra tisdagen:

Aten, 02:05

Inatt gav jag bort mina vantar till Kostas. Jag gav dem till Kostas för att han frös, för att han inte har någonstans att bo. Jag gav dem för att hans tänder hackade av köld. Jag gav dem för att jag vet att jag mer än ett par vantar liggande hemma. Lika säkert vet jag att Kostas inga har.

Mellan den 12:e och 30:e decemer kommer jag vara hemma i Stockholm. Under mina arton dagar i huv
udstaden ska jag försöka samla in kläder till Atens behövande. Jag tar sedan med mig kläderna tillbaka till Grekland och delar ut dessa under januari månad.

Vad jag önskar är att du, du som läser detta, går till din garderob och ser efter om du har någonting att bidra med. Storlekar spelar ingen roll!
Barnkläder ska jag försöka skippa bort till SOS Barnbyar i Vari, och de större kläderna ska jag helt enkelt gå runt med på gatorna och dela ut till Atens hemlösa.

Folk fryser, är hungriga och är fyllda med ångest. Kanske har du, precis som jag, ett par extra vantar hemma?

Strunta i "gilla-knappen". Dela! Men ännu viktigare: hjälp mig att hjälpa andra.


Veckan som gått:

 Flyger in över Stockholm.

13/12 - Lucia på Linnea och Theodors förskola.

 Mysfrukost för hela tjocka familjen.

 Ungarna gjorde en ytterst charmig snögubbe.

 Julklappshets.

En mer avslappnad storasyster mitt inne i smeten.





måndag 10 december 2012

Senaste....

....sedda filmen
....lästa boken
....följda serien
....låtvalet

Den senaste filmen jag såg var, som några av er vet, Captain Corellis Mandolin. Mina tankar om den kan ni läsa här. Eftersom att jag sågade denna filmatisering vid anklarna så tänkte jag faktiskt tipsa om en film som är riktigt bra.
Filmen jag vill borsta av dammet ifrån och dra ut i ljuset är Shakepears Romeo + Juliet, regisserad av Baz Luhrmann, inspelad 1996.
Det är en modernisering utav en av de största kärlekshistorierna som någonsin skrivits. Dialogerna, med sitt fäste i sent 1500-tal och blandade med nutida språk är storslagna. Denna film går rakt in i hjärtat.

Den bok jag läser just nu är Arto Paasilinna's The year of the Hare (Harens år), utkommen 1975. En fantastisk bok med samma humor och lätthet som i de övriga böcker jag läst av Paasilinna.

Som serie följer jag Heroes slaviskt för tillfället, en typisk superhjälteserie. Har just påbörjat säsong två och mina kvällar består därför av att se hur många fler människor det finns "ute i världen" som kan flyga, ge elchocker, vara odödliga...
Denna serie började visas i USA hösten 2006 och kom sedan till Sverige våren 2007. Skapad av Tim Kring.

När spotify slås på här hemma så är det utan tvekan Mumford & Sons - Hopeless wanderer som går på repeat. Finns bara liveversioner på youtube så använd spotify vettja.





Nedräkning - Sverige

Jag räknar dagarna, timmarna tills jag ska få träffa min familj hemma i Stockholm igen. Mitt plan går på onsdag morgon klockan 06:15 och landar på Arlanda klockan 11:25.

Har inte haft ro att blogga, känner mig dels exalterad dels sorgsen. Den totala lyckan över att få pussa på föräldrar, syskon och syskonbarnet igen. Det lilla hål i hjärtat som kommer vidgas när jag lämnar Giannis här i Athen.

Idag är det packa-väskan-dagen. Jag har slagit in Linneas allt för ena födelsedagspresent samt arrangerat en liten påse julgodis till småttingarna som jag tryckt ner i den stora bagen.
Nu är det bara Giannis vinterkläder som fattas. Med största sannolikhet kommer nämligen jag och Giannis flytta hem till Sverige för ett tag. Vi räknar med att lämna Grekland i slutet av januari. Hur länge vi blir kvar i Stockholm vet vi inte. Förhoppningsvis blir det sommarjobb i den grekiska övärlden, men man kan aldrig vara säker.
Jag tror att både min och Giannis vision är att kunna bo i Grekland längre fram. Men som det ser ut här nu så är det allt för smärtsamt, allt för hårt att leva. I alla fall om man vill ha ett liv med kvalité. Överlever gör vi, men inte så mycket mer. 

Frukost på sängen

Igår var det jag som blev överraskad med frukost på sängen. Giannis hade gått ut och plockat några blommor, gjort omelett på toast samt en stor kopp té. Vardagslyx!


Morgontrött pingla.

lördag 8 december 2012

Helmut Newton

För några dagar sedan var jag och Giannis på en fotoutställning med bilder tagna av Helmut Newton. Det var fantastiska foton, varierande och gripande. Samhällskritiska och stereotypa.
Utställning står kvar till och med den 3:e mars 2013.

För er som vill se vad Onassis Cultural Centre har att erbjuda, klicka här.





tisdag 4 december 2012

Ett virus av tankar

Eftersom att mitt  dygn fortfarande är helt oorganiserat så somnar jag under de tidiga morgontimmarna. Eller detta är vad jag borde göra om det inte vore för att det de senaste dagarna varit helt omöjligt att somna trots att min kropp är så trött att den skakar.
Anledningen är rätt och slätt tankarna. Jag ligger och fnular och funderar, kommer upp med nya projekt och skrotar gamla.
Jag kan tänka på helt vädelösa saker (denna natt: golvlampor, tygstycken) och jag kan tänka på saker om verkligen spelar roll (volontärarbete, eurokrisen). Men oavsett vad det är jag tänker på så resulterar det i samma sak: en känsla av märklig insomnia då jag tvingas gå upp ur sängen för att på något sätt göra mig av med denna tankeenergi. Min kropp tror att jag skämtar, klockan är efter sju på morgonen och jag hör hur skolbussen kommer för att plocka upp barnen. Min hjärna går på högvarv, brinner av idéer.

Dagens framsteg: jag gick upp ur sängen klockan 14.30. Detta betyder alltså att om jag håller mig vaken tillräckligt länge denna afton så kan jag kanske lyckas med att ställa om dygnet. Det är nu det händer.

Fortsättning följer...



lördag 1 december 2012

Athinas vinterväder

På väderfronten intet nytt.
I detta nu är det uppehåll men annars har det regnat i snart tre dygn. Inte konstant, men med skurar så tunga att det är omöjligt att gå ut. Blåsigt men inte kallt. Så har vi det i Athen just nu.
Citronträdet på gården verkar dock må väldigt bra av denna blöta väderlek. 





Modstriologin

Ur Dom kallar oss Mods, 1968.

Under gårdagen såg jag samtliga tre filmer i Modstriologin av Stefan Jarl. Det är en serie dokumentärfilmer som sträcker sig över tjugo års tid.

I första filmen - Dom kallar oss mods - får man träffa Kenta och Stoffe. Två artonåriga killar som varken har jobb eller bostad. Man får följa dem i deras vardag, upp och nergångar. Denna film spelades in 1968.

År 1979 släpps del två ut - Ett anständigt liv. Kenta och Stoffe är här närmare trettio och missbruken har eskalerat. Man får träffa nya personer i umgängeskretsen.

Det sociala arvet släpps år 1993 och är den sista filmen i triologin. Där följer Stefan Jarl upp "modsens barn" för att se hur deras liv blivit efter att ha växt upp i skuggan av ett eller flera missbruk.

Önskar ni se filmerna så klickar ni bara på länken/länkarna nedan.
- Dom kallar oss mods
- Ett anständigt liv
- Det sociala arvet 

Speciellt första och andra delen grep tag i mig ordentligt. Intressanta och mycket, mycket sorgliga..
 För er som inte sett: SE!!!