onsdag 22 augusti 2012

Inför hösten

Så sitter jag här igen med listor på vad som ska packas och göras innan jag åker. Som om jag inte har packat nog det senaste året...
Denna gång är det höstkläderna till Aten som trycks ner i den väska som jag alltid anser vara för liten.
Någon vinterjacka får inte plats, utan jag kör på koftor och skinnjacka då jag med största sannolikhet kommer åka hem till Stockholm och hälsa på under november/december.

I övrigt är det en arbetsdag som alla andra idag. Anledningen till att jag så lyxigt kan sitta här och blogga är för att schemat för en gångs skull inte är proppat med besök.

Nu ska jag berätta om en roligt sammanträffande.
För några månader sedan, i maj någon gång, så tog en tjej vid namn Johanna kontakt med mej här via bloggen. Hon berättade att hon i augusti ska flytta ner till sin pojkvän i Pireaus. Vi har sedan dess hållit kontakten om än inte dagligen.
Igår skrev hon till mej på facebook. Hon står precis som jag gjorde i maj med en alldeles för full väska och frågade om råd. Vad tar man med, vad kan man strunta i?
Det visar sej sedan att hon också åker på söndag från Arlanda till Aten. Och inte nog med det: vi åker samma plan! Känns roligt och intressant att få träffa någon som ska påbörja den resa som jag själv stod i början av för inte allt för länge sedan.

Sedan vill jag passa på att ursäkta för att det inte har uppdaterats några bilder på sistone. Det har helt enkelt att göra med att min laptop är inlämnad på service i Aten efter att ha fått en spricka i skärmen. Jag har därför inte den lilla kortläsare som annars så fint sitter inopererad på min egen dator.
Förhoppningsvis hinner jag hämta den innan jag drar iväg på måndag.

måndag 20 augusti 2012

Kärleken - alltid lika oväntad

Jag och Giannis möttes på Ön förra sommaren. Vi höll kontakten genom skype, och sakta men säkert utvecklades vi till det vi är idag. I maj i år flyttade jag ner till Aten där vi nu, utöver säsongsarbetet på Ön, ska bo och leva.

Men det finns även fler personer som funnit kärleken på Ön.

Gabrielle, en italiensk medelålders bartender fann förra året sin nuvarande flickvän Erini, en lärarinna från Aten, i baren på Ön. De bor nu tillsammans på Siros där Gabrielle ska starta upp sin egen bar.

Men den mest spännande och nya historien är den om min bror och hans flickvän Desiree.

Ni som har läst bloggen ett tag kanske kommer ihåg Desiree. Det var den tjej som jag i Aten fick så otroligt bra kontakt med efter att ha träffat henne på hUge där Giannis jobbar.
Det bestämdes senare att hon skulle komma och hälsa på mej och Giannis på Ön. Hon skulle få bo i gästrummet eftersom att det stod tomt.
Sen dök min lillebror Jonathan upp. Glad och lurig hoppade han av båten för att överraska mej.
Två dagar efter att Jonathan hade anlänt kom Desiree.
Oj, säger jag bara.
Det small, sprakade och blixtrade kring de två från allra första stund.

Ganska snabbt visade både Jonathan och Desiree att de var mer intresserade av att hänga med varandra och gå på mysiga promenader och titta på stjärnorna och doppa tårna i vattnet och leka med varandras hår än att hänga med mej och Giannis.
När Jonathans vecka började närma sej sitt slut tog paniken vid. Det slutade med att Jonathan helt enkelt struntade i att gå på båten som skulle föra honom bort från Ön (och Desiree) den där onsdagen i juli. Istället köpte han en helt ny biljett hem och kunde därför stanna i några dagar till.

Deras avsked på Atens flygplats på söndagen var hjärtskärande (enligt deras egen utsago).
Det var med tunga steg Jonathan lämnade Grekland och den kvinna som han förälskat sej i så hastigt och brutalt.
Även Jonathan och Desiree höll kontakten genom skype och de satt precis som jag och Giannis gjort och bara saknade varandra på varsin sida av skärmen.

I torsdags, alltså den 16:e augusti, hämtade jag Desiree, i största hemlighet, på t-centralen i Stockholm. Vi satte oss i en taxi och uppgav Jonathans hemadress som desitination för denna resa genom stockholmsnatten.
Hemma i sin lägenhet satt Jonathan, febrig och trött. Slumrandes framför datorn då han väntade på att Desiree skulle ringa honom.
Han hör hur nyckeln vrids om i låset, klockan är närmare två på natten, och in kommer Desiree.
"Hi sweety", viskar hon tyst
Jonathan blinkar. Blundar. Blinkar igen. Bakom Desiree står jag, flåsandes och nästan illamående av nervositet inför detta möte.
Efter vad som känns som en evighet lyckas Jonathan tillsist få fram tre enstaka ord:
"What. The. Fuck."

De håller om varandra och skriker av lycka. Tårarna bränner bakom mina ögonlock då jag ser hur Jonathan tar Desirees ansikte i sina händer som för att vara riktigt säker på att hon faktsikt är där.
När jag gör iordning den hemliga ostbrickan som jag och Marthina planerat och gömt i vår lillebrors kyl samma dag, så hör jag Jonathan upprepa samma mening om och om igen som i chock:
"I'm so happy you're here. So, so happy."

Desiree stannar tills nu på torsdag och på söndag beger jag mej ner till Aten för att på måndagen låta båten ta mej ut till Ön och till Giannis.

Kärleken finner sin väg över hav och kontinenter. Den bryter ner såkallade svårigehter som språk och kultur. Den avväpnar oss och gör oss mjuka och varma. Ödmjuka inför vad vi fått möta. En enorm kraft som genomborrar oss och som är omöjlig att ignorera.

Σ'αγαπώ, min älskling.

lördag 18 augusti 2012

Kapat mailkonto

Min bloggmail som jag haft (uhanna@hotmail.se) gäller inte längre då den blivit kapad. (Vad är det för fel på folk?!)
Iställer har jag nu skapat en ny: uhannas@hotmail.se som ska agera ny kontaktmail för er som läser bloggen.

Här i Stockholm har jag knappt hunnit blogga någonting. Jag jobbar varje dag och den fria tid jag har utöver det spenderar jag med vänner och familj, väl medveten om att jag åker tillbaka till Grekland om bara en vecka.

Enligt Giannis är Ön knökfull just nu och turisterna fortsätter strömma in från Greklands alla hörn. Inte minst för det bröllop som ska hållas i slutet av augusti då en grekisk celibritet gifter sej med en man som ursprungligen kommer från Ön.

Just nu struntar jag i hur mycket jag avskyr Ön under högsäsongen. All stress och hets och festande.
Jag saknar Giannis. Punkt.

lördag 4 augusti 2012

Kräftskiva

Är sedan i måndags hemma i Stockholm och bosatt i mormor och morfars villa tillsammans med Marthina, Sutee och Theo.
Flygresan hem gick bra men värmen när jag anlände till Pireaus var helvetisk. När jag väl kom till lägenheten så lyckades jag inte öppna varken fönster eller balkong och stod därmed fjättrad under takfläktens halv-ljumma drag.

I tisdags så var jag på ett möte på mitt nuvarande sommarjobb, i onsdags hade jag mitt första pass.
Känns skönt att arbeta nu när jag är här. Dels känns det bra för självkänslan och dels slipper jag tänka på hur mycket jag faktiskt saknar Giannis.

I kväll kommer familjen över och vi ska årets första (och enda?) kräftskiva. Vi har gått "all in" och köpt girlanger och utsmyckningar. Theo är lyrisk, springer runt i trädgården och skriker:
"Snart har vi fest!"

De enda som saknas i afton är Daniel och Linnea som har semester med sin pappa den här veckan.

Skål och tack,
från ett mulet Stockholm.