söndag 24 juni 2012

"Hemma" igen

Kom hem till Ön från Amorgos för några dagar sedan. I torsdags kom mamma, pappa och mina småsyskon Daniel och Linnea. Lyckan var och är total!

Sista dagarna på Amorgos så besökte vi en avlägsen strand. Det var krångligt att ta sej dit och ett fordon av något slag är ett måste. Stranden hette i alla fall Moro eller något liknande och är värt ett besök (eller försök till besök) om ni ska till Amorgos.

Vi tittade även in i Monisteriet av Hozoviotissa vid Agios Anna. Ett ökänt monisterie som också syns i Det stora blå. Kyrkan är ingjuten i bergshällen och har en fantastisk utsikt och känsla.Mäktigt måste sägas.

Sista dagen på Amorgos så blev jag intervjuad via telefon av en journalist på tidningen KATHIMERINI. Hon höll på att skriva en artikel om svenskar som flyttar till Aten och ville veta min synvinkel på det grekiska livet och hur det skiljer sej från det svenska. Hon hade hittat mej via min blogg. Känns superkul!

Sedan min familj kom hit till Ön så har jag varken sovit middag eller sovit ut länge på dagarna. Ja, jag är trött men ack så lycklig! Det var så skönt att se dem igen och det känns helt underbart overkligt att få ha dem här så nära mej.


 Den avlägsna stranden på Amorgos.


 Trappor upp till monisteriet.


 ....


 Ta-daaa!





 Ett rum i monisteriet där väggarna täcktes av porträtt av de gamla prästerna. 


 Morgonsol på Amorgos.

Dålig bild, men de tre små prickarna är min mamma och mina småsyskon.

onsdag 20 juni 2012

Frågor och svar - Pengar

Har fått mer än ett mail där folk undrar dels hur jag har råd att bo som jag bor här i Grekland utan att arbeta och dels hur det ser ut med att ta ut pengar från bankomaterna här.

- Så. Jag bestämde mej redan efter min förra sommar på Ön att jag skulle spendera en längre tid här i Grekland. Detta var innan jag och Giannis blev tillsammans och innan jag ens hade en endaste plan på att flytta hit på heltid. Men jag sparade. Jag sparade från mitt CSN-bidrag och jag sparade varenda krona jag lyckades jobba in från och med september 2011.
Mina morföräldrar var fantatastiska och lät mej låna pengar till flyttbilen från Umeå till Stockholm. På så sätt behövde jag inte ta dessa pengar från min "resekassa".
Sedan måste jag säga att jag hade en jäkla flyt och fick in en fin-fin blankett från Skatteverket där jag fick tillbaka mer i skatt än vad jag räknat med.
Huset vi hyr på Ön är inte billigt men skulle defintivt kunna vara dyrare.
Vi har helt enekelt löst det för oss för stunden, och i slutet av juli åker jag till Stockholm, hälsar på nära och kära samt jobbar lite. På så sätt klarar vi oss yttligare lite till.
Det är inte lätt, det ska jag inte säga - men det går. Än så länge.

- Angående bakomaterna har jag tyvärr inte mycket att tillföra. Jag har inte haft några som helst problam med uttagsautomaterna, men jag vet faktsikt inte alls hur det ser ut i allmänhet. Får kanske återkomma angående detta.

Chora and Aegiali

Har absolut ingenting att klaga på här på Amorgos. Det skulle vara att vindarna har varit så starka att det varit omöjligt att snorkla. Vågorna har varit höga och strömmarna starka.

Vi spenderar våra dagar här i Aegiali. Äter gott, sover gott, slappar och läser böcker. Ungefär det jag gjort på Ön också bara att Giannis faktiskt kan slappa han också nu när vi är här.
Jag kan på rak arm säga att jag ätit min livs godaste måltid här på Amorgos. Restaurangen är lokaliserad i Tholari, en liten by som tillhög Aegiali men som ligger en bit upp i bergen. Den heter Santaoraki och är ABSOLUT värd att besöka om ni kommer hit. Alla grönsaker är från ägarinnans egen trädgård och smakar helt ljuuuuuvligt. 



 Chora vid solnedgång.


 Liten gata.


 Giannis fotograferar. (Ta kort på någon som tar kort...)


 Aegiali hamn med en liten kvarn.


 Frulle. Kyckling tortillas.


 Solnedgång från vår balkong.



HÄR ÄR RESTAURANGEN! Bless.

lördag 16 juni 2012

Amorgos

Imorgon åker jag och Giannis till Amorgos för några dagars semester (mest för honom, jag har inte särskilt ansträngande dagar). Amorgos blev uppmärksammat efter Luc Bessons film Le grand Bleu, Det stora blå. Det sägs att ön har ett av Greklands bästa dykarvatten. Jag var där förra året och kan bara hålla med.

Jag läser otroliga mängder böcker för tillfället och är otroligt glad att mamma och pappa kommer snart så att jag får påfyllning i biblioteket.

Mina studier i grekiska går framåt. Nya ord, uttryck, miner och meningar varje dag. Men jag ska inte ljuga - det är knepigt. Det är som om alla ord sitter långt ner i halsen, tungan måste göras bred och vända sej i krumbukter och ställningar den absolut inte är van vid. Men somsagt, framåt.

Det har varit extremt blåsigt de senaste dagarna. De har satt sej på humöret på de inflyttade säsongsarbetarna och alla pratar om hur kallt det är. Jag skrattar bara, säger att de borde besöka Sveriges sydliga delar när det drar upp till storm. Nog för att det blåser här, men kallt? Knappast.
Något som faktiskt är påtagligt jobbigt i år är myggen. Med min överkänslighet så får jag ibland blämmor stora som tennisbollar, blodiga och variga av allt kliande. Härligt va?

Igår miste Sverige sin chans till pallplats i EM. Bitter och besviken satt jag och surade medans Sandy, en glad skotte som är otroligt lik Robin Williams, njöt av att England gick vidare.
Ikväll är det Grekland - Ryssland. Jag håller på Ryssland. Back to the roots, farfar.



 Mikael Niemi - Svålhålet. Underhållande science fiction på tonedalskt vis.


 En av stränderna. Knökfull som ni ser.


 Charlotte som tränar hårt för att bli ballerina. 



Återigen Mikael Niemi. Mannen som dog som en lax. 
En kriminalroman med rötterna i Pajala, en ilande kärlekshistoria och försöken att ta död på ett språk. 

torsdag 7 juni 2012

Teleia

Perfektion.

Jag är på Ön. Internetuppkoppling är inget som egentligen existerar här. Jag har nu funnit ETT ställe som är villiga att dela med sej av sitt internet till mej så jag kan få blogga lite till er därute.

Dagarna flyter på. Huset vi bor i var bortom alla förväntningar. Helt fantastiskt. Vi tillbringar hela dagarna vid huset eller bland klipporna. Vi har varit på stranden en gång, men det är också den enda gången.
Vid huset har vi allt vi behöver:
En 90 gradig vinkel ut över hav, närliggande öar och sol. Klippiga berg med ett perfekt ställe för att dyka i. Även om bergshällen är kantig och många gånger skär in i mina ovana vinterfötter så glöms det direkt när jag omsluts av vågorna.
Kvällstid så jobbar Giannis i baren. Jag hjälper honom att servera och ta emot beställningar. Mer för känna att jag tillför något än att det faktiskt behövs.

Jag kan räkna turisterna på mina båda händer och än är Ön precis så lugn och skön som jag lämnade den förra sommaren.

Igår fick jag en grek-svensk frasbok där jag kan träna alfabetet, räkneorden och de vanligaste uttrycken. Det var Jitka, flickvän till Dimos som beställde den åt mej från Aten. Hon vet hur det är att lära sej grekiska - minst sagt stökigt, men ack så kul!
Min främsta lärare är Jitkas dotter Charlotte, 7 år, som tagit på sej uppgiften att lära mej grekiska. Hon är otroligt pedagogisk och visar med bilder och ansiktsuttryck precis vad hon menar.


 

 Från båten.


 Vi.


 Solnedgång. Lika vacker varje dag.


 Vår säng. Ni förstår mysighetsfaktorn!


 Terass.









Frön med tilhörande koppar som vi köpte på IKEA. Får väl se om det börjar gro någonting snart.

Underbara, älskade Ö.